Linnéa

ja, jag tycker det är svårt. det här att leva.
det känns som att jag alltid går å väntar på nått. men vafan, vad?
jag å lars pratade länge igårkväll, om en massa, det var både nice och välbehövligt.
det är en konst att hålla ett förhållande fungerande.
men att kommunicera är viktigt.
jag undrar, varför vill man alltid ha mer?
varför är man aldrig nöjd?
eller vafan, varför är jag aldrig nöjd? varför letar jag? vad fan letar jag efter?
ge mig sinnesro. NU.
helt ärligt.
jag vet att bör anamma min nya tattoos innebörd men ja, man får inte alltid som man vill.
men jag vet också att ibland blir det inte som man har tänkt sig men det löser sig ändå.
hakuna matata. =)