Linnéa

 Egentligen vill jag inte ens blogga längre. Tror jag inte iaf.
Men det är svårt att sluta och ibland är det rätt skönt att skriva av sig liksom.
Sitter å kollar på Kalle Blomkvist och Rasmus, den är klockren.
- Jag slåss hellre mot hela svenska poliskåren än mot de där tre. Säger en av skurkarna om Kalle, Anders och Eva-Lotta. Hahaha... Älskade de filmerna när jag var yngre.
Har ju börjat jobba om det inte nämnts tidigare, som städare. Lite blandat, kontorsstäd, renoveringsstäd, byggstäd mm. Det är nice. Första veckan var jag totalt död. 3 års kontorsjobb, 2 mån 100%ig sjukskrivning och sen 1 mån arb.lös gör en inte vältränad å redo att ta i med hela kroppen inte. Men det är skönt att bli trött. Skönt att arbeta.
Så det känns bra.
Idag har jag varit rökfri i exakt 1 år och det känns också jävligt bra. Kardan på den.
Jag har haft extrem ångest senaste dagarna. Det var länge sen.
Sjukt hur hjärnan fungerar egentligen. Blir så frustrerad över att jag inte kan kontrollera allt. Men det är väl typ det som bildar ångest från början kanske. Brist på kontroll. Men jag bör inse att jag kan inte ha kontroll på allt. Ingen kan det.
Jag måste lära mig att bli mer simpel. När det gäller väldigt mycket. Jag har kommit fram till ett livsfakta;
Enkelhet är vägen till lycka.
Så är det bara. Om man alltid försöker göra allt så smidigt och enkelt som möjligt och bara köra på utan hidden agendas eller baktankar så löser sig allt. Om vi hjälper varandra istället för att hålla på att dömma och vara avundsjuka etc. Om vi kanske kan älska våra medmänniskor ist för att ja, hata. Nu blev det väldigt cheesy här men vafan, det stämmer, vi bör bli bättre på att vara bra människor. Jag är en bra människa. Det är inte alltid jag kan practice what I preach, men jag försöker.. Näh, nu ska jag surfa efter sneakers. Bye!