Linnéa

Hade en rätt vild diskussion över lunch idag med mamma, mormor och kusin. Jag förstår inte folk som har förutfattade meningar om saker och om människor. Hur, varför och orka gå omkring och döma? Å andra sidan så går ju jag runt och är allmänt bitter å det är ju rätt onödigt. Det tar faktiskt energi så jag undrar varför vi envisas med att gå runt och allmänt vara negativa. Visst, ibland händer jobbiga saker men en vanlig dag består av båda upp- och nedförsbackar så varför är vi inte mer tillmötesgående med våra upplevelser. Vad kan vi göra åt saken liksom? Jag vet, lättare sagt än gjort men jag önskar mig verkligen en sundare inställning till livet. Vill inte vara en präktig, käck happy-go-luckybrud men lite mening, motivation å så vore trevligt.